Juholt och förtroendet

Tillsammans med Johanna Graf, Sandro Wennberg, Alexandra Einerstam och Johan Westerholm har jag skrivit en debattartikel som i morse publicerats på SvD Brännpunkt. Temat är förstås den senaste tidens händelser inom socialdemokratin och förtroendet för Håkan Juholt. På samma tema satt jag i morse och pratade i Sveriges Radios P1-Morgon.

Krisen inom s är utan tvekan allvarlig. Flera opinionsundersökningar visar hur förtroendet för Juholt rasat de senaste dagarna. Och då var det inte särskilt högt redan innan.

Kärnan i den kritik jag och de andra undertecknarna i SvD framför är att vi inte förstår hur en socialdemokratisk partiledare kunnat tro att det vore okej att skattebetalarna skulle stå för hans flickväns hela hyra om han flyttar in hos henne. Jag vill understryka att jag verkligen inte tror att Juholt är någon fifflare. Men han verkar antingen varit obegripligt slarvig – eller aningslöst låtit sig ledas av principen att om det finns bidrag eller kostnadsersättningar att kvittera ut så ska man göra det. Och det är kanske inte olagligt, men man borde som partiledare med en lång politisk erfarenhet bakom sig – varav 17 år i riksdagen – inse att det är olämpligt.

Håkan Juholt har brustit i att leva efter de etiska riktlinjer han själv varit med att besluta om, och han har uppvisat synnerligen dåligt omdöme. Det är inte kvaliteter som är önskvärda hos en s-ledare som eftersträvar statsministerposten. Juholt har mycket kvar att bevisa innan han kan återvinna förtroendet hos väljarna.