Category Archives: Jobb

Vad Public Affairs är – och inte är

I förra veckan föreläste jag om Public Affairs för en grupp kommunikationschefer och motsvarande, inom ramen för en utbildning de gick på Berghs. Det är alltid spännande att förbereda och få prata om sådan här saker med en kvalificerad publik. Man tvingas tänka efter en hel del och svara på frågor man nog inte kommit på själv.

Ämnet var alltså Public Affairs, och jag ägnade en hel del tid åt att försöka bena ut vad som ryms inom detta begrepp – och vad jag menar inte hör dit. Ordboksdefinitionen av PA är företag och organisationers kontakter och kommunikation med politiska beslutsfattare. Däremot måste det inte nödvändigtvis handla om att påverka den offentliga politiken eller konkreta beslut, utan kan lika gärna vara långsiktigt arbete för att sätta bilden av företag eller organisationer och deras agenda.

En annan del, om som ofta – men felaktigt – ses som synonymt med Public Affairs är lobbying. Mycket av det jag föreläste om handlade om just lobbying, men även om allmän opinionsbildning som det ibland kan vara svårt att dra en skarp gräns mellan.

Jag konstaterade att många större samhällsaktörer har egna Public Affairs-ansvariga som arbetar med opinionsbildning och/eller lobbying. Ganska sällan skvallrar dock deras titlar om detta, antagligen eftersom lobbying kommit att betraktas som något fult. Det är också vanligt att företag eller organisationer löpande eller vid specifika case tar hjälp utifrån med sådant här, oftast från pr-byråer.

Relaterat till det är viktigt att minnas att långt ifrån alla pr-konsulter är lobbyister. Och man måste alltså inte vara pr-konsult för att vara lobbyist. Vidare bör det understrykas att all lobbying inte handlar om ekonomisk vinning. Det kan lika gärna bedrivas ideellt för ”goda” syften.

Kring det senare lät jag kursdeltagarna få samtala gruppvis; Finns det ”god” respektive ”ond” lobbying? Vad definierar i så fall det ena eller det andra? Finns det något som det vore direkt omoraliskt att lobba för?

Ovanstående var bara ett smakprov ur ett tretimmarspass med föreläsning, gruppövningar och mycket publikfrågor.

Sugen på att anlita PromeMorian AB för att lära mer om Public Affairs och lobbying? Eller kanske ta hjälp av oss i ert PA-arbete? Välkomna att kontakta oss!

Annonser

Inspiration när den som bäst behövdes

I dag var jag inbjuden att tillsammans med SSU:s tidigare ordförande Jytte Guteland tala om politisk kommunikation och sociala medier, i samband med en inspirationsdag för socialdemokrater i Stockholm län. Och efter de senaste två veckorna kunde nog både åhörare och vi föreläsare behöva all inspiration vi kunde få.

Själv tycker jag att det blev riktigt bra. När jag pratar om sådana här saker brukar jag alltid understryka att medborgarna i hög grad formar sin bild av politiken genom hur den rapporteras i medierna. Och som politisk aktör kan man påverka sin mediebild, men aldrig äga den. Den här gången betonade jag också vikten av att inte stänga in sig. För det som gör de fria debatterna i sociala medier intressanta är ju utbytet av åsikter. Socialdemokrater som bara håller med socialdemokrater är det tråkigaste som finns.

Vi fick också anledning att upphålla oss en del kring mitt råd om våga blanda det personliga och det politiska – och det inte bara i sociala medier. Exakt var gränsen går mellan det personliga och väldigt privata är dock ingen exakt vetenskap utan varierar från person till person. Själv har jag valt att vara helt öppen på t ex Facebook, och blandar privata bilder och personliga kommentarer med politiska dito. Däremot skriver jag inte om mina uppdragsgivare och jobb jag utför. Men det är mitt val. Var och en måste avgöra vad som känns bäst för en själv.

Många järn i många eldar

Som jag rapporterat tidigare gör jag för närvarande ett inhopp hos min gamla arbetsgivare Attendo i väntan på att en ny ordinarie presschef kan komma på plats. Men min bas är fortfarande som frilansskribent och kommunikationsrådgivare med egen låda. Jag sitter ihop med Rådhusgruppen City i Stockholm, men samarbetar regelbundet med andra i olika konstellationer. I dag blev det offentligt att jag också kommer att vara seniorkonsult på K-Street Advisors. Parallellt med allt detta är jag chefredaktör för Makthavare.se.

Det är många olika roller jag balanserar, men det verkar faktiskt fungera. Hör gärna av er om ni vill diskutera jobb.

Världens bästa cv?

Chefsorganisationen Ledarna har skapat en ny rolig tjänst – Världens bästa cv – där godbitar ur ens registrerade uppgifter på LinkedIn plockas ut och visualiseras som en pampig trailer för en kommande storfilm. Resultatet är… väldigt kul.

Med reservation för en del taffligt uttal från den automatgenererade rösten så känner jag ändå att jag kan stå för innehållet. Dessvärre verkar det inte gå att lägga upp filmklippet här, men det går att se här: varldensbastacv.ledarna.se/v/jonasmorian.

Annars kan man alltid läsa mer om min bakgrund här.

Tillfällig comeback

Jag har fått en del frågor om jag gett upp frilansandet och gått tillbaks till min gamla arbetsgivare Attendo Care, mot bakgrund av att jag den senaste tiden synts en del i medierna och fört Attendos talan. Svaret är att jag, i väntan på att en ny ordinarie presschef kan börja, hoppat in som konsult/vikarie och sköter företagets presskontakter. I och med att jag jobbat på Attendo i över två och ett halvt år är jag väl förtrogen med verksamheten och organisationen, och kan hantera medieförfrågningar parallellt med andra uppdrag. Vikariatet löper fram till slutet av september.

På plats i Almedalen

Jag kommer att ha en hel del att göra under årets Almedalsvecka. Dels är jag där i egenskap av chefredaktör för Makthavare.se, som i år gör en jättesatsning med rekordstor redaktion. Dels är jag där som kommunikationskonsult och kommer i den egenskapen bland annat hålla i en utbildning om opinionsbildning för medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Dessutom sitter jag med i ett antal paneler, bland annat i arrangemang av Aftonbladet, Bloggplats H12 samt TT och Retriever.

Almedalsveckan är allt annat än slöseri

Varje år är det någon pr-människa som vill gå emot strömmen och offentligt dissa Almedalsveckan. I år gör Erik Lakomaa det i SvD. Och som vanligt är det vidöppna dörrar som slås in. För jag tror faktiskt inte någon pr-konsult eller annan kommunikationsrådgivare säger åt företag eller organisationer att man ”måste” vara i Almedalen. Däremot är det förstås klokt att vara det om man vill kunna träffa många intressanta politiska opinionsbildare och beslutsfattare, bekvämt samlade på en och samma plats. Almedalsveckan är ett oslagbart tillfälle att nätverka och knyta kontakter, och det är sådant en bra kommunikationsrådgivare kan hjälpa till med. Det är också en otrolig möjlighet för de som vill gå på mängder av spännande seminarier och lära sig mer om allehanda samhällsfrågor. Sedan är veckan förvisso knappast det mest lämpliga tillfället för politiska utspel, mer än för riksdagspartiernas företrädare. Det mediala fokuset ligger nämligen nästan till 100 procent just på partierna. Men spaltmeter är rimligen inte det enda måttet på kommunikativ eller opinionsbildande framgång. Ett samtal över t ex ett glas rosé med en politisk nyckelspelare kan vara nog så viktigt som en välplacerad debattartikel eller ett uppslag i DI.